Har insett en sak när jag har pratat med folk. När de försöker hjälpa mig så har jag alltid ett motargument och vägrar ta till mig det de säger. Jag blir en gnällig jävel som ingen kan rubba och det är tröttande. Men jag uppskattar folk ändå bryr sig. Det värmer och ger mig styrka att fortsätta.
Det som har satt mig här är några snygga rygghugg och några schyssta lögner. Även folks brist på karaktär är något som har satt mig här. Det har slutat med att jag inte räknar med stöd från någon utan krigar på själv. Det är jag mot världen. Det är ett krig och en kamp varje dag.
You wanna take me down? Give me your best shot motherfucker...
Peace
Over and out
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hoppas någon överraskar dig någondag så att du kan ta det till dig. Att du inte bara möter med motargument. Det behöver inte vara du mot världen.
Skicka en kommentar