Jag har funderat länge på vad det är som stör mig. Det finns en jävla massa men det är som är jobbigast är att jag har svårt för vuxenvärlden. Vuxenvärlden där man ser efter sitt eget hus i första och andra hand. Att många av mina vänner/kompisar har anammat det där socialdemokratiska ego tänket. Att det är okej att det finns folk som far illa för det är bara så. Så länge majoriteten av samhället mår bra så ska man bura in ungdomar som ser fel och man ska avrätta våldtäktsmän. Att det är okej att det finns en stor arbetslöshet. Att det är okej att ljuga så länge man kommer undan med det. Jag känner mig mer och mer som en femtonårig punkare som är instängd i en trettioårig kropp. Fan vet... Den ende som håller med mig och vägrar att följa strömmen flyttar utomlands. En av anledningarna är att han tycker inte om samhället vi lever i... Jag förstår honom. Jävligt ledsamt.
Boris har en poäng.
Peace
Over and out
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Socialdemokratin står väl i grunden för exakt motsatsen till egotänk? Lika för alla och sådär...?
Haha. De ger sken av att göra det men det var länge sen sist.
Njo, jag tänkte mer uttryckvis.
marry me, kapten napalm. jag är också ensam femtonåring kvar bland mina vänner.
Fixar du kyrka? Eller borgeligt?
jag är inte med i kyrkan. så det får bli borgerligt. funkar det? bål på hemmagjort vin och fruktsoda till gästerna efteråt.
Topp.
Skicka en kommentar