Hur hamnade jag här?

Allt började väl med att jag fick jobb på skolan där jag hade gjort min slutpraktik. En jobbig skola och ännu jobbigare första klass. Om jag skulle veta det så skulle jag aldrig blivit lärare. Men det har lärt mig en massa. Nu vet jag vad jobbigt är. Det har inte varit jobbigt efter det. Där jobbade jag tills vi fick en chef som var uppenbarligen en psykopat. Den här chefen hittade fort några hackkycklingar som hon gav sig på och behandlade illa. Jag tror på att man ska stå upp för sina medmänniskor när det själva inte klarar av det. Vi var hos chefer och andra människor som hade hand om anställningen av den här chefen. När vi (vi rebelliska och onda) pratade med varandra var vi rörande överens om saker men när det skulle sägas till någon annan så vände alla kappan efter vinden, utom jag (dum som jag var då). Min chef slutade säga hej till mig och försökte sätta mig på helt vidriga tjänster. Jag bråkade och levde jävel. Det ljögs från hennes håll och skolan delades upp i de som var på hennes sida, de som var emot henne och de som inte brydde sig. Allt slutade med att folk tröttnade på mig och jag sjukskrev mig för stressymptom. Terminen efter så fortsatte ufrysningen från chefens håll. Slutade med att jag sa upp mig från min fasta tjänst. Ångesten var påtaglig när jag hade gjort det men fy fan vad bra jag mådde några timmar efter att jag hade lämnat in pappret. Jag fick många fina presenter när jag slutade. Delvis för att jag var en uppskattad arbetskamrat och det dåliga samvete folk hade för att hade övergett mig när jag försökte göra det rätta.

Så här i efterhand har jag insett att jag var jävligt naiv när jag verkligen trodde att folk hade ryggrad och stod för det de sa. Lärde mig att människor ser efter sitt eget hus i första hand och i andra hand. Folk ljuger för att hålla sitt hus rent, de säger negativa saker om andra för att hålla sig väl med sin chef.

Jag anser att folk ska ta risker för sina medmänniskor och att det är viktigt att vara solidarisk, även när man inte håller helt med i sak. Men solidaritet är av ondo i dagen samhälle.

Peace

Over and out