torsdag, september 22, 2005

En saga

Nu ska jag berätta en saga:

Det var en gång ett land som var rätt så avlångt och hette Falukorv. I det avlånga landet Falukorv så var statschefen lite efter (han kunde inte skriva sitt namn ordentligt, men det gör ju ingenting. Han fick inte rösta heller för han var omyndigförklarad men han fick stå på en balkong och vinka och köra porche fort.) så staten styrdes av en regering som valdes av en riksdag som valdes av folket. Alla fick vara med och välja som var stolta medborgare i landet Falukorv. Statsministern i det avlånga landet Falukorv var en fryntlig och folklig (Han var med i olika tv-program och klappade sig på magen. Han var även otrevlig bitvis och vände ryggen (för han hade ont i höften vilket ger rätt till att vända ryggen till) mot oppositionen (hans smygkompisar) när de talade.) tjockis (läs glad) . Denna tjockis (läs glad) hette Guran Pjärsson. Gjuran tjänade jättemycket pengar för han hade ju ett väldigt viktigt jobb (vilket gav honom massor av tid till att vara med i tv och klappa sig på magen) som statsminister i det avlånga landet Falukorv. För den kappsäck full med pengar så köpte vår kära Guran en aktieportfölj (Som Guccihandväska fast dyrare) i denna aktieportfölj så hade han aktier från företaget KöttaBoda Bacon. KöttaBoda Bacon var ett stort företag som sålde väldigt nyttiga saker som gjorde människor gladare (läs tjocka). KBB (KöttaBoda Bacon) ägdes av en väldigt mätt (läs rik) man som var kompis med Guran. Guran och Magnus Mätt (läs rik) var kompisar och käkade finmiddag hos varandra lite då och då. Magnus företag gick jättebra och han tjänade många kappsäckar med pengar och som tur var så tyckte folket (läs aktiemäklarna) att KBB var ett bra företag och då tjänade Guran (han med gucciväskan) massor av guldpengar på sina aktier. En dag sa Magnus:

- Du Guran. Om mina arbetare skulle arbeta dubbelt så mycket så skulle företaget gå dubbelt så bra.
- Sant kära Magnus men jag måste ju tänka på min arbetarbakgrund för jag företräder faktiskt väldigt många människor som tror (läs blir lurade av) på mig. Mitt parti är ett arbetarparti!
- Men Guran... Du har väl aldrig arbetat i hela ditt liv?
- Nja... Jag har ju faktiskt jobbat som politiker (läs lögnare) i hela mitt liv. Men det får du fan inte berätta för någon för då försvinner all min trovärdighet ( läs credd hos mina mätta (läs rika) polare).
- Okej men om du ser till att mina arbetare får hälften så mycket betalt så kommer du tjäna massor av kappsäckar med guldpengar.
- Hmm... Det blir svårt...

Då får Guran en lysande idé.

- Jag kan ju köpa aktier för de pengar som medborgarna i landet Falukorv har sparat ihop i pension! Då kommer folket (läs aktiemäklarna) tycka om KBB och då blir ju allt bra! Vi skapar pengar av ingenting! Det kan ju inte slå fel (läs Det kommer ju gå käpprätt åt helvete men jag blir rik!)
- Smart Guran... smart (läs Långbågar!)

Och vips så blev framtiden ljus för de nya (läs nyfödda) medborgarna som skulle få jobba tills de var 80 år.

Fortsättning följer där Guran säljer TeleFånen.

3 kommentarer:

Kaptenen sa...

Lätt:)

Anonym sa...

Och så en glad nyhet: Idag stormade milis i Nigeria en amerikansk oljeplattform medelst båt. Den ägdes av Chevron, som är dumma. Milisen var bra för de skulle protestera mot landets tveksamma arresteringar av politiska oliktänkare.. Hurra hurra.

D.N.A sa...

Jag väntar på historien om Refrik Fränfeldt och hans källa till framgång.